I vårt hem har det varit en tid där sömnen inte direkt fått störst plats. Första steget var två framtänder som var på gång. Åtminstone så trodde jag det. Men när dom brutit fram och man trodde att den lille mannen skulle börja sova bättre fortsatte eländet.
Kom till slut fram till att han förmodligen sov dåligt för att han var hungrig. Vi fick så ledes byta välling tidigare (än vad studien han är med i hade som brytpunkt). Gick en natt och sen sov han faktiskt bättre!.. i typ två nätter. Sen kom förkylning och... en KINDTAND yeah! Så här är vi igen, men sakta kryper vi mot bättre sömn.
På dagarna däremot är det inge större fel på energin på denna lilla kille. Inte på målmedvetenhet i alla fall. Trappen är ju ganska rolig att klättra i. Och på gå vagnen. Och på rumsbordet. Och på kökshyllan.
Utmanar mer och mer sig själv och har han bara rätt mål i sikte så går han. Vet inte om han själv är medveten om det än men ganska roligt.
Snart...har det gått ETT år. Ett år!!