Då var det Torsdag igen och mannen jobbar borta. Ensam Torsdag. Jag har fortfarande inte vant mig riktigt. Visst är det lite konstigt ändå? Att han ändå sovit borta ett x antal gånger och det är alltid lite vemodigt när det är dags igen. Men allvarligt. Mest tro jag att det är för att vi fasen knappt haft möjligheten att säga "hejdå". Det känns inte helt roligt att kliva upp när han fortfarande sover och veta att jag kanske inte hinner se honom innan han lämnar stan. Faslig tur att han inte är borta i flera dagar :)
Samtidigt...
...visst är det väl ändå skönt med lite egentid!? Efter jag la barnen kring 19 snåret så hoppade jag själv i pyjjan, tände ljus och ljuvligt doftande rökelser. Hasade runt i får-fluff-tofflor medan jag lagade morgondagens middag. Kurade ner mig bland kuddar, filtar och katter i soffan och skedade i mig en skål med glass.
Sådär.
Precis så, gör man en ensam torsdag helt ok.
Men du Älskling...kom hem :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du tittade in! Tack!