Hörni.
Igår var vi hos min farmor och hälsade på. Som alltid lika uppskattat. Och det från alla håll. Barnen tycker att det är skit kul. Och kan man låta bli att små fnissa lite när båda springer omkring och ropar på "gammel farmor"?
Knappast.
Däremot kan jag ibland skämmas över att det blir lite långt mellan gångerna. Men bor man dryga 14-15 milen ifrån varandra så blir det lätt så.
Att både jag och mannen är lite småförälskade i farmors lilla torp går väl knappast att förneka. Ett mysigare litet ställe får man leta efter.
Och inte trodde väl tanten att jag skulle fynda bland det hon kallade rat och skrot ute i hennes bodar, men jo-jo! Hem kom jag med två stora emaljerade baljor.
Nu behövs bara att införskaffa lite blommor och göra snyggt i trädgården!
Min farmor är en hårding!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du tittade in! Tack!