Haft pyssel med lilleman

Lilleman är bjuden till sitt andra kalas på Lördag. Om han är taggad? OM! Att gå på kalas är ju något av det roligaste man kan göra som barn. Så imorgon är det dags att smita om affär'n och inhandla en present till kalas-fröken. Om lill-mannen har någon ide på vad hon skulle vilja ha. Nja, han tittar nog mest på vad han själv skulle vilja ha. Som alltid. 

Nu ikväll har vi pysslat ihop ett födelsedags-kort. Tycker att det är bra om barnen själv får uttrycka sig och vara så involverad som de bara kan. Det är ju trots allt deras kompisar. 

Så här blev det. Kortet. 

♥

Det går framåt

På många sätt går det framåt här hemma just nu. 

Lilleman har tagit ett steg längre när det gäller att skippa blöjan. Jopp. Igår gjorde han premiär på toan. Stora killen. Dessutom har vi börjat en dialog hur dagis ska införa blöjfriheten där. Kommer bli såå bra när det är blöjfritt. Fröken däremot har inte riktigt kommit på än när det är dags att gå. Hon blir som mer överraskad. Men vi försöker ändå ha på henne bara trosor för att vänja henne vid dem.

Träningen. Min kära träning börjar ju komma igång nu. Tredje löppasset gjordes igår. Visserligen bara från jobbet och hem (2,3 km) men det känns bra och 15 min är bättre än inga! 

Imorgon. Om allt går som planerat så kommer renoveringen ta en steg framåt här hemma och vi faktiskt, lagom till min födelsedag ha ett projekt avklarat. Hur bra känns det? 

UNDERBART! 

Prövningar och Resultat

Jag tränade ju i förrgår. Om jag har träningsvärk? M-jo. En smula. Stor smula. Kanske en hel kaka. Men det är skönt. Då vet man att man lever. hehe. Om jag hade tänkt träna idag? Jo. Om jag faktiskt tränade? Ööh, neaej. Skäms. 

Ikväll blev det lite turbulent vill jag lova. En förälders största utmaning är barn som sätter sig på tvären. Jag vågar nog säga att det nog är en av dom saker som trycker så där PREEEECIS på de knappar som utlöser den stora frustrationen. 
Jag och den oooootroligt trötte lillemanen hade en lite dust i kväll. Ojoj, kalla på försvaret.

Men förhoppningsvis lärde han sig något :) Och det slutade ju bra. Ett förlåt följt av "jag elka dig". Älskade liten, vilka prövningar vi ger varandra.

Ett av de fruktade stegen

Som förälder kommer kommer det stunder då man måste visa vägen med den stora handen. Vara konsekvent och få barnet på bästa sätt förstå den kommande delen av livet. Luddig?
Jag pratar naturligtvis om till exempel då barnet ska sluta äta nattmål, med blöja, napp osv.

Vi har ganska nyligt tagit ett av dessa kliv med lilleman. Ett av de steg som jag verkligen trodde skulle bli en vääääääldig turbulent period.

Lilleman har slutat med napp!

Helt och hållet!

Eftersom denna lilla herre har haft sina nappar som en av sina käraste ägodelar fasade jag för den här stunden. De var hans snutte. På mellandagarna så trodde han att dom var glömd hos mormor, och det ska jag säga var INTE bra! Å-nä!

På nyårsafton var det klart. Vi hade pratat med M om att donera dem till katterna på skansen. Och han pratade själv om det också. Så vi sköt i väg dom med raketerna till skansen.

Bokstavligt!

När M skulle sova så han bara:
"jag behöver ingen tutte. Jag stor kille. Titta så stor säng jag har. Nu är dom på skansen"

Sen var det bra med det! Inge problem!

Inte Alls.

Jag har fortfarande liiite svårt att förstå att det gick så bra.

Citerat Lilleman

Info: bilden är inte tagen vid tillfälle. Vi HAR snö i norrland. 

Vid dagis-hämtning utspelar sig följande:

M är INTE sugen på att åka hem. Han ville minsann leka ute med Tor, men kommer motvilligt. En traktor håller på att skotta borta vid bilarna varpå jag säger: 

- Kom ska vi kolla vad traktorn gör. Kanske skottar den över vår bil?! 

Sen när vi kommit till bilen efter att fått vänta på den passerande traktorn utbrister M: 

- Skynda mamma. Stäng dörren fort!  

Vi börjar köra. 

- Kör fortare mamma! Traktorn kommer! 

- Mamma får inte köra fortare. 

- Kör fortare mamma! Jätte fort. Som en Rorry!! 

På morgonen

Lilleman kommer in och säjer:

"jag ha ajaj dä" pekar på sitt nästan läkta skrubbsår på knät.

Sen går han och ska hämta tejpen (den lilla :) )

"måste klistla den"

Känna slutet på semestern

Idag började lilleman på dagis igen efter sommaruppehållet. Det får på något sätt att kännas som att sommaren och semestern snart, väldigt snart är slut. Tydligen hade dagis öppet hela förra veckan också. Jag som trodde att det här var första veckan som de hade öppet efter sommaren. MEN...jag hade fel. Vilket innebär att M varit hemma en vecka förmycket. Vilket inte alls gjort något. Men jag MÅSTE börja skriva upp sånt här. Andra året i rad - skämmes liksom!

Medan han var på dagis så åkte jag och flisan och gjorde ärenden. Jojo. Handlade inför middag med gäster i morgon. Åh denna rätt, var så längesen så jag och mannen fick vända upp och ner på våra huvuden för att komma ihåg vad man hade till. Fisk i alla fall, för omväxlingskull. Super enkelt, berättar mer imorgon. Ett stopp hos Kronans blev det också för att inhandla mer diklofenak. Jag får snart ta och kolla upp min muskel. Kan inte vara pillerknaprare hur länge som helst. 

Eftersom jag har en sån sockersöt man så hann jag även med ett stopp hos chefen, när jag skjutsade honom, för att prata lite om hösten och upplägget när jag kommer tillbaka. Hann däremot bara prata med en av dem så en snabbis till imorgon för att snacka lite detaljer. Men jag började även sälja in en idé hos frun och nu ska jag bara jobba fram lite detaljer och visa henne. Men det lät mycket mycket lovande. Hon hakade nära på utan att hört idén helt och hållet! 

Pepp, pepp!

Värmebölja

Oj, vad skönt det varit idag. Fantastiskt! Barnen och jag har varit ute mest hela dagen. En tur till lekparken efter lunch där jag fick gunga lilleman så han blev alldeles nervig. Går det bra? frågade jag och fick varje gång "JA-A" tillbaka fastän han såg ut som han skulle svimma mellan varven. "Mamma ja gunga nästan tlädet". Sen gick på skattjakt utan framgång. Men M var lika glad ändå. 

Sen fick jag under protest från prinsen klippa gräset. Jo, för gräsklipparn är ju farliga saker. Det är roligt vad framåt de är ibland och totalt nojiga andra. Men saker som låter för mycket har han aldrig gillat. Nope! skrek som en stucken när man starta elvispen när han var bebis. 

Flisan däremot. Hon ler bara och knatar efter. 

Vinka hejdå i efterhand

Mannens farbror Håkan som varit uppe för att hjälpa oss med förrådet (som bild kommer på snart) flög hem igår. Lilleman fattade det här på en gång. Jo-jo.

För cirkus sisådär 5 minuter sen kom han ner och hade bajsat. I samma stund flög ett flygplan förbi:

M: Titta flygplan. Där Håkan. Håkan flyga hem. Hejdå.

Otroligt hur mycket som fastnar i det där lilla huvudet. Fascinerande.

Frossa och modell

Nära på stormbyar har det blåst idag. Dessutom småsnöat. Ett riktigt sånt väder när man tittar ut och bara "Nej jag tror att jag struntar i den där promenaden och tar en kaka istället". Jopp. Vi har istället hängt i soffan i pyjamas halva dagen. Slöat. Fikat kakor och choklad så här dagen efter "chokladens dag". Ja, för choklad måste ha en egen dag. 

Så bra är den. 

Men vi tog oss i alla fall ut en sväng. Med bilen visserligen. Men sonen som påstog själv att han sovit, somnade efter typ fem min. Då pratar vi alltså om en liten kille som sov två 30 minuters lurar under en bilfärd från Höganäs i Skåne till Umeå(!). Vi åkte ungeför 1,5 timme och 7 mil. Ruskigt dålig väg vi hittade och jag fnissade glatt i baksätet (otroligt trött) när vi passerade "svettåker". Höhö. 

Dessutom så har vår lille kille visat sig vara ett kommande mode-lejon. En riktigt liten modell. Tog fram kameran och han började med ens posera och ville titta på varje bild för att se så att de blev bra. Skrattade och fortsatte posera. Riktigt roligt. En bild, eller två på den glada lilla nunan. 

Här kan ni se fler.

Mamma till världens finaste prins

Hörde att barnen var vaken när jag skulle fara imorse, så jag gick upp för att säga hejdå.

HEJ Å MAMMA!

Mamma ska åka jobba.

MAMMA FALA SHÖLA LAPIL. INTE FALI!

Nej. Inte farligt. Hejdå.

HEJ Å!

Nej-sägare i familjen

Just nu har vi en son som säger "nej" till allt man säger. Då menar jag ALLT. Börjar. Bli. 
F r u s t r e r a n d e. Jag vet ju att det här är perioder som kommer och går och förmodligen kommer bli både värre och bättre. Men dock. 

Frustrerande. 

Det är jobbigt att den minsta saken kan bli en "konflikt". Därför försöker jag "se-genom-fingrarna" på saker som kanske ibland inte ha någon större betydelse. Även om jag kanske inte gillar det han gör. Men det funkar helt enkelt inte att vara på honom om allt. Det tycker varken han eller jag är roligt. 


En annan sak vi behöver göra när det gäller vår son är rutinerna kring läggdags. Han har börjat med en dålig vana. Vilket innebär att man ska ha flera flaskor välling (fastän man kanske bara ta 2 klunkar ur den andra eller tredje). Dessutom så har han börjat göra sitt "number two" efter läggning. och då ska ni veta att han helst inte gör färdigt heller utan "nyper av dem" och delar upp dem på 2-3 blöjbyten. Praktiskt. Just det här vet jag inte riktigt hur man ska tackla. Några förslag??

Imorgon börjar dagarna med endast EN välling flaska. Se hur det går.