En fråga. NÄR blev jag så himla blödig? Sitter och ser på "Drömmen om ett barn" och jag vill gråta, skratta och spy! Att följa dessa människor i deras kamp, strävan och längtan efter ett barn. Deras motgångar och lycka.
Jag blir berörd. Så väldigt berörd!
Jag vill skratta. Jag vill gråta. Oh my god! Trodde inte jag var SÅÅ blödig. Lider med dem som ÄNTLIGEN hade blivit gravid men där fostret inte levde! Vilken mardröm! Gläds med dem som äntligen får träffa sitt barn.
Att få barn är STORT och går inte beskriva med ord...
 |
| Lille M Foto: Rickard |
 |
| Lilla L Foto: Rickard |
One question. WHEN did I became so amazingly timid? Looking at "The dream of a child" and I want to cry, laugh and puke! To follow these people in their struggle,desire and longing for a child. Their misfortunes and happiness.
I get affected. So very affected!
I want to laugh. I want to cry. Oh my god! Did not think I was so timid. Suffer with those who had finally become pregnant but the fetus was not alive! What a nightmare!Rejoice with those who finally get to meet her child.
Having children is great and can not be describe with words ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du tittade in! Tack!