Struttar omkring i mannens pyjamasbrallor och har landat i soffan. Han är och hämtar hem sin dotter från mamman.
Känner mig smått lamslagen efter kvällens avsnitt av "Sofias änglar". Då programledarna bölade, inte bara en gång, kunde inte jag heller hålla masken. Fy fan säger jag. Livet är verkligen orättvist, oförutsägbart och hårt på vissa fronter. Fy fan. Ursäkta språket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du tittade in! Tack!