Med snömodden under sulorna

Tog äntligen tag i saken och slängde på mig träningskläderna på jobbet för att springa hem. Med huvudet fast limmat i ursäkts-träsket (tack du vackra för detta uttryck) har detta verkligen behövt motivation. Och den har äntligen kommit, har nog inte haft sån motivation på väldigt länge. Känns riktigt bra! *glad*

Träningspasset gick utmärkt, börjar få in någon sorts teknik för att springa iaf. 32 minuter senare var jag hemma (inklusive 7 min uppvärming) svettigt värre..
Försökte springa så mycket jag bara kunde, gick något emellanåt, men försökte ändå pressa mig när jag blev trött. Tog ut ett mål längre fram och bestämde mig att jag skulle dit innan jag fick en "vila".

Nu är det bara den här fina strechingen kvar för dagen som man är såå otrooooligt bra på att göra. hehe. Alla som någonsin hjälpt mig med min kropp (massörer och sjukgymnaster alltså) har tjatat på mig om detta och blir jag nå bättre på det? Öhh NEJ! *förb---t*
Men det är ju lite det jag har som tanken med yogan också, få lite mer smidighet.

(sen hälsar Rickard att han vill att jag ska kunna gå ner i spagat också, han säger att det är för att det är lättare att skura golvet)

Imorgon blir det nog inte någon träning då vi ska ha utbildning på jobbet. Det blir nog en rätt lång dag så jag ska nog ta och förbereda mig för vågrätt läge... Hahah, fy!