Positivitet, i negativitetets närvaro.

Ser mig själv som en positiv människa, visst, självklart kan jag också ha dåliga dagar och tycka att allt är skit. Men det jag har svårt att förstå är hur man som människa kan inbilla sig att man mår bra genom att se allt negativt och snacka skit om allt och alla! och tycka att de är DE som är felet istället för att inse att ~vänta, nej nu är jag orättvist negativ. Nej! Det värsta med det är dessutom att personer som egentligen inte är speciellt negativ, utan är som vem som helst dras med i detta och blir "negativt laddade" Otroligt tråkigt att bara några kan förstöra så mycket för så många andra.

Läste en bra "fras" på http://www.upphopp.se/ jag citerar:

Le utan anledning, sjung utan anledning, gör ett glädjeskutt utan anledning och du kommer att finna en anledning att vara glad.

Tänk om de flesta kunde utöva detta iaf en gång per dag, då vore kanske tillvaron för många mycket mer positiv!

Men till något annat. YOGA!
Var på yogan igår. otroligt skönt. Vi fick göra lite olika hand-balans-övningar som inte var de lättaste. Man skulle typ sitta på tårna (som du börjar om du gör riktigt djupa upphopp) med händerna i golvet, vrida benen så att du får dem på utsidan ena armen, böja armarna och lägga benen imot och luta sig så att pannan vilar i golet, sen lyfta benen så att du bara står på händer. (undra om någon överhuvud taget förstod detta..haha.) Hur svårt som helst!!