Ringkallen

Äntligen tog vi oss iväg på en klättertur. Det blir långt mellan gångerna då somrarna har en förmåga att flyga förbi. Vi blev ett litet sällskap på åtta personer. Tyvärr fick vi lov att göra den yngsta generationen besviken då den minsta selen vi hade med oss var alldeles för stor. Vi äldre däremot fick turas om att köra. Startade på "nedre väggen" (med samma namn) och klättrade en av lederna. Sen flyttade vi upp till "fika väggen" så att vi alla kunde vara mer sociala med varandra. Där klättrade vi en blandning mellan "Amaretto" och "strama tyglar" (tror jag), lyckades ta mig högre än jag förväntade mig vilket var väldigt roligt. Det jag dock hade försträngt från mina två andra besök på denna otroligt vackra plats var vägen upp till bergen. Kom verkligen inte ihåg hur dant det var, och så jobbigt! Den som vill hitta till denna klätterplats tryck här